SkalmanAl

Hej, jag heter SkalmanAl och jag är en missbrukare!

Att vara beroende av en substans kan förskönat kallas för ”att ha en last”. En last, ja det låter ju helt accepterat. Lite gulligt till och med. Vi alla har laster. Ingen fara med en last alltså. Ett beroende däremot, det är okontrollerat och jobbigt. Beroendet dikterar ditt liv. Ingen vill vara svag så att man styrs av annat än sin egen vilja. En förlorad själ. Nä, det finns inte så mycket stolthet i det.

Att komma till insikt om sitt beroende är en förutsättning för att någonsin ta kontrollen över sitt liv igen. Insikt har jag. Men har jag viljan att bekämpa kraften som kallar? Nej, inte som det ser ut nu.

Jag missbrukar regelbundet. Ibland spär jag ut dosen. Det ligger definitivt ingen ekonomisk vinning i det. Jag har lärt mig att jag uppskattar dosen bättre då. Ibland tar jag det rent. Men ofast inte. Så varför? Jo, för jag mår bättre av det. Jag blir pigg, skärpt och alert. Första intaget är alltid bäst. Så är det ju i för sig med allt beroende eller saker du stoppar i dig. Exempelvis är det första glaset vin godast. Eller årets första Julbord. Eller varför inte den första intjänade miljonen. Den är skönare än efterföljande miljoner. The first cut is the deepest.

Det märkliga är att jag inte missbrukar alla veckans sju dagar. Jag håller mig till 5 dagar i veckan. Måndag till fredag. Visst, ibland händer det att jag även tar det under helgen. Som idag till exempel. Jag har väl ingen uttalad begränsning i mitt bruk. Jag tar det när jag känner för det. Det fungerar för mig . Det går inte ut över mitt liv. Oftast inte. Jag har lärt mig hur jag ska dosera och när jag kan ta.

Visst, ibland kan kroppen reagera på ett intag. Man börjar svettas, känner sig sunkig. Blir törstig. Ibland reagerar magen. Men bieffekterna är lindriga i förhållande till nyttan. Kroppen är ens tempel. Låter vettigt. Men varför ha ett tempel om allt är perfekt? Vad är vitsen med det?

Den bästa varan kommer ifrån Colombia och Venezuela samt trakterna runt omkring. Jag vet inte exakt var och när förädlingen sker. Beror nog på att jag inte är intresserad av processen. Jag kan ju ändå inte påverka något. Enda chansen för mig att påverka är att själv börja importera. Men hallå?! Jag är väl ingen jävla idiot heller. Varför skulle jag det? För att tjäna pengar på en sjukt knepig marknad? Nä, jag nöjer mig som slutkund. Längst ut i kedjan.

Att vara beroende av espressokaffe är en livslång vänskap. Vi kommer nog aldrig skiljas.

/SkalmanAl