Lär sig av sina misstag -Eller?

Jag har aldrig gillat att bära med mig stora saker. De är oftast tunga. Gillar inte heller heller att ha fickorna fyllda med grejer. Eller att ha för mycket saker i plånboken. På sin höjd 4 kort. Kanske ett par sedlar oxå.  Jag vill vara lätt och rörlig när jag tar mig fram. Sina saker kan man ju lämna hemma.

Ta det här med mobiltelefon till exempel. Förutom att jag enfaldigt försökt hålla mig till SonyEricsson, måste mobilen vara så liten som möjligt. Gärna med så mycket teknik som det går att trycka in. Nu är det jackväder. Går bra att stoppa mobilen där. Annars blir man som kille tvungen att ha mobilen i byxfickan. Gillar inte. Nyckelknippor med många nycklar går också bort.

Visitkort är en annan grej som jag skalat av ifrån min dagliga outfit. Inte för att papper väger så mycket. Tar inte heller någon plats. Det är mer vetskapen att jag har saker på mig som inte behöver vara där. För ett par veckor sedan missade jag en möjlighet på grund av att jag inte hade ett kort på mig. Helgen efter missade jag en potentiell kund på ett uteställe. Mannen var VD för ett insdustriföretag. Han approcherade mig. Märkligt. Han frågade efter visitkort efter ett tag. Pratade dessutom om sin 27-åriga dotter som också skulle komma dit. Sånt händer en sen fredagskväll på Stureplan. Är inte säker på ifall det var en ihopparning på gång eller en potentiell kund i honom. Kanske både och.  Hans kort var slut.

Så vad har jag lärt mig? Jo, att tjejer har det bra mycket lättare när de lämnar hemmet. Även fast de bär med sig mer saker. Från och med nu ska jag alltid bära med mig visitkort. I alla fall ibland.






Klassisk visitkortsscen ifrån American Psycho. Se den. Läs boken. En dejt som kan gå fel?









Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0