Det här kanske låter helt sjukt

Jag har upptäckt att jag har ett väl utvecklat selektivt minne. Minns för mig viktiga saker oerhört bra. Till exempel sätter sig siffror på jobbet utan problem. Fråga mig om hur jag resonerade kring en prissättning för ett år sedan, och jag kommer i majoriteten av fallen ihåg utan svårghet. Ganska märkligt faktiskt.

Många har problem med att komma ihåg namn på personer. Även jag. Det är också allmänt accepterat att glömma folks namn. Alltså, folk man precis hälsat på. Så att mitt minne sviker på den punkten, är inte alls utanför det vanliga.

Har man inte hört folk som säger att de aldrig glömmer ett ansikte?! Man hör det jämnt och ständigt, Det måste vara skönt att ha den förmågan. Jag har den inte. Jag glömmer ansikten och namn lite för lätt. Inte folk jag träffar regelbundet. Det skulle ju vara väl tragiskt. Så illa är det inte.

Smått lustiga händelser har inträffat på grund av min förmåga att radera ut ansikten. Jag kommer ihåg en gång för kanske 7 år sedan. Jag sätter mig på en bänk för att vänta på tunnelbanan. Bredvid sitter en snygg tjej. Jag pysslar med mitt. Kanske bläddrar i en tidning eller lyssnar på musik. Efter ett tag frågar tjejen mig om jag inte känner igen henne? Min första spontana tanke är -Men neeej, nu händer det igen. Jag har tappat ett ansikte.

Jo, mycket riktigt så har jag träffat henne förut, berättar hon. Vi hade varit på en dejt något år tidigare. En dejt som varade i flera timmar med bio och promenad. Så snart hon berättar lite om vårt möte kommer allt tillbaka. Dock inte ansiktet. Lite pinsamt och jag känner mig dum. Men jag är van. Liknande saker händer mig titt som tätt.

För någon vecka sedan satt jag på Burger King med Gammel-Stefan. Han var pratglad. Jag äter min hamburgare med morötter (istället för pommes). Efter ett tag, när jag ätit upp, säger Stefan följande: -Det här kanske låter helt sjukt. Men har jag ätit min hamburgare?

Stefan granskar sin bricka noggrant. Han tittar på pappret. Är det ifrån en hamburgare eller ifrån pommes frites? Jag svarar honom -Ja, din fråga är helt sjuk. Men nej, du har inte ätit någon hamburgare.

Vid beställningen var Stefans bugare inte klar. Därav situationen.






-Stefan, nu äter du hamburgaren.






Kommentarer
Postat av: Lisa

Hahaha! Helt underbart med Stefan! ^^

2011-07-13 @ 14:16:47
Postat av: SkalmanAl

Ja, en sådan sak kan bara stefan fråga...om man inte räknar med dementa människor...haha

2011-07-13 @ 14:20:36
Postat av: Hang Over

Vad är en hamburgare ? Går det att äta eller är det en tysk storstadsbo ? Ps. Jag är inte mendent!

2011-07-16 @ 00:57:48
Postat av: SkalmanAl

Är man hungrig så äter man allt. Dumt att kategorisera föda...

2011-07-16 @ 03:38:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0