Fool me once

Vad betyder egentligen ens ord och löfte? Man avtalar något som förväntas uppfyllas av minst två parter. Oftast är löften helt okomplicerade. Andra gånger så invecklade så att man måste få ner villkoren på papper. Att avtala något på papper händer väldigt sällan, i förhållande till alla vardagliga avtal man ingår.

Själv så är jag extremt känslig mot folk som bryter löften. Allergisk nästan. Sen beror det givetvis på vad det är man kommit överens om. Men rent generellt så tycker jag att man alltid ska hålla det man har kommit överens om. På senare tid har jag dock blivit bättre på att inte lägga energi på brustna löften. Man får välja sina strider.

I fredags kväll hände en chockerande sak vid pokerbordet. Jag försöker hålla bloggen pokerfri. Är så förbannat tråkigt att läsa och skriva om poker. Men det jag upplevde är så uppseendeveckande. Utan att blir för avancerad i pokerhanden så ska jag försöka återberätta det största sveket jag upplevt vid ett pokerbord.

Klockan var strax efter elva på kvällen. Jag hade spelat i nästan två timmar. Det hade gått bra. Jag var på väg därifrån, men ville spela ett par händer till. Jag skulle möta upp några för att festa. Jag tittar ner på min hand och ser att jag plockat upp AA (2 st Ess, vilket är den bästa starthanden man kan få). Någon i mitten av border höjer (raisar) potten till 140 kr. Killen på knappen (han som sitter sist för att tala) synar. När det är min tur att agera höjer jag till 560kr. Jag vill bara ha med mig en spelare till floppen. Killen på knappen synar. Min plan går bra.

Eftersom jag snart ska gå och inte vill förlora någon stor pott innan jag går (killen har ca 2500 kr + de 560 kr han redan synat med) bestämmer jag mig för att föreslå att vi ska checka hela vägen. Det betyder att ingen av oss ska betta på vare sig flop, turn eller river. Jag har troligtvis 80% chans att vinna potten. Men vill trygga min vinst.

Han accepterar. Fint tänker jag. Vinner jag potten så är det i alla fall 720 kr i vinst på den handen. Jag riskerar bara att förlora 540 kr som jag redan investerat. Det är bra. Tryggt.

Floppen läggs ut. Ett Ess floppas. Jag har då triss. En väldigt stark hand i det läget. Men eftersom vi har ett avtal om att checka hela vägen, så checkar jag naturligtvis. Han checkar efter mig. Turn-kortet vänds upp. Lite irriterat måste jag checka igen. Vi har ju lovat varandra det. Killen däremot har nu ändrat sig. Han bettar ut 580 kr.

-Men bestämde vi inte att vi skulle checka frågar jag? Hela bordet svarar jakande. De är ytterst förvånade. Hans agerande bryter mot all pokeretik. Inte mot regelboken. Men rent etiskt är han helt körd. Någon frågar mig om killen och jag känner varandra? Om vi är polare? För det är den enda föklaringen till att någon kör ett sådant spel. Fulspel kan accepteras bland bra polare. Men aldrig emellan random-spelare. Jag har aldrig sett killen tidigare.

Jag bestämmer mig för att jävlas med honom i det här läget. Börjar trash-talka honom. Ifrågasätter hans beteende. Därefter ställer jag honom all in. Jag har garanterat bäst handen just då. Killen funderar och lägger sedan sin hand.

Så varför bestämde han sig för att betta på turn när vi lovat varandra att checka? Det kan omöljigt vara för att han hade en stark hand. För så skulle han ha synat mig när jag ställde honom all in. Han ville bara stjäla potten.

Jag brukar hålla en gentlemannamässig nivå när jag spelar. Ett par gånger har jag tänt till. Nu var det inte så mycket av en tändning, utan mer en besvikelse och irritation. För att trycka ner honom ytterligare säger jag att mina föräldrar minsann inte uppfostrat mig för att bryta löften. Insinuerar att han har en dålig uppfostran. Jag vet att den kommentaren tar på honom. Hela bordet är emot honom. Hade killen varit en Babbe så hade jag aldrig vågat säga en sådan sak. Då hade det blivit bråk. Vissa saker passar sig inte att säga till Babbar. Inte om man håller livet kärt.

Jag som är på väg därifrån sitter i ett par minuter till. Sen växlar jag ut. Då jag lämnar bordet, är det en spelare som ännu en gång frågar om vi inte känner varandra? Han kan helt enkelt inte tro det han nyss bevittnat. Skandalöst.

-Nej, vi är inte vänner. Vi kommer troligtvis aldrig bli det heller.


Fool me once







Kommentarer
Postat av: Conan

Vilken chockerande berättelse! Jag är helt medtagen efter det trauma detta med säkerhet utsatte Skalman för.

2011-11-22 @ 19:28:28
Postat av: SkalmanAl

Conan, min chock börjar släppa nu. Hoppas nu på en natt utan mardröm om händelsen.

2011-11-22 @ 21:51:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0