SkalmanAl

Förra helgen förändrades förutsättningarna i min och Conans hjärtliga kamp om att göra milen snabbast. Jag var ute och hade en rekordtid på gång. Foten gick sönder vid 7.7 km. Sedan dess har jag haltat fram. Min löpträning ligger helt nere. Conans tid kommer stå sig ett litet tag till.

I torsdags gick jag till slut till läkaren. Jag förstår kanske vartannat ord av vad min gamla Persiska husläkare på Hötorgets mottagning säger. Han mumlar inte bara. Han har brytning också. Kunnig och trevlig är han i alla fall.

Strumporna åker av på båda fötterna. Han måste jämföra, klämma och försöka hitta felet. Jag har troligtvis fått en blödning i foten som klämmer på ett gäng nerver. Någon sena kan också vara av. Läkningsprocessen tar kring tre veckor.

Föt att inte tappa för mycket kondition har jag tvingat mig att köra roddmaskin tre gånger  den här veckan. Blir säkert en gång till. Hur kan en sådan fantastiskt bra maskin för hela kroppen, vara så förbannat krävande? Jag får tacka Conan för motivationen. Att genomlida 30 min åt gången på maskinen i bra tempo är din förtjänst Conan.

Tack för att du finns.


En tuff arbetsvecka ligger bakom mig. Avslutade fredagen med att gå på nattbio. Blev Tintin på Sergel. Filmen började kl 23:40. Jag somnade. Kan nån berätta vad som händer den sista halvtimmen?




Obs. Det är inte jag på bilden.