Gin & Tonic

Är det något jag kan, så är det att dricka Gin & Tonic. Gjort det många gånger. Överallt. Är jag inne i en hård träningsperiod switchar jag över till Vodka & Ramlösa. Färre kalorier. Full vill man ju bli ändå.
 
Var ute här i Bangkok för någon kväll sedan. Gick ifrån en klubb till en annan. Låg vägg i vägg. Beställde såklart Gin & Tonic på det andra stället. Ser när bartendern blandar ihop drinken. Han visar mig till och med Gin-flaskan. Knappt 40 spänn för en GT. Bra värde.
 
Jag betalar, rör om, och tar en sipp. - Va fan, det här är inte Gin & Tonic. Smakar skit. Jag tänker. Orkar jag ta en diskussion med barkillen? Kommer han fatta vad jag menar, men framför allt, orkar jag?
 
Jag vinkar till mig barkillen. Står fem pers bakom baren. Säger åt honom att jag inte fått det jag beställt. Han visar mig flaskan och Tonicburken. Vad fan spelar det för roll vilken flaska han visar? Bara för att jag har en läkarrock på mig betyder det inte att jag är en läkare.
 
Vi jiddrar lite till. Får honom att ta ett sugrör och smaka på drinken. Ja, det är en Gin&Tonic säger han. Suck, måste jag ta det här vidare? Jag bestämmer mig för att löpa linan ut. G&T är ju min grej. Ber honom hämta barchefen. Lite till jidder. Visar flaskan igen. Gör en ny drink åt mig. Får samma skit. Ber barchefen smaka. Barchefen är helt säker på att det är en Gin & Tonic. - Men snälla, hur kan man inte känna hur fel det smakar? En så kallad barchef också.
 
Ska jag ge upp och låta dem få rätt? Eller är det så att de verkligen har rätt? Linan ut var det. Jag ber henne hämta klubbchefen. Ganska snabbt kommer en snyggt klädd ryss. Han har en cigg i handen. Kaxig fattning. Till en början något auktoritärt kroppsspråk. -Åh nej, kommer jag bli utdragen bakvägen nu? Jobbigt.
 
-What seems to be the problem? Med en lätt rysk brytning. Jag kommer troligtvis aldrig supa ihjäl mig. Så jag kan kosta på mig att riska min heder för min G&T, resonerar jag. - I appriciate you taking the time to sort this thing out. Börjar jag med. Sen drar jag hela storyn -Igen.
 
Han snackar med baren och intygar att det är Gin & Tonic. Återigen måste jag hävda att det verkligen inte är Gin & Tonic. Vilken fars alltså. Flaskor visas upp igen. Jag får honom att smaka på båda drinkarna som står framför mig. Han själv dricker inte GT, så han vet inte vad de ska smaka. Hur som helst går han på linjen att det är GT jag fått. Under samtalet har han blivit neutral i sin framtoning. Jag kommer överleva. Han frågar mig om jag kan beskriva smaken. Det är svårt såklart. Men någon lakritssmak går igenom, vilket jag också säger till honom.
 
Jag berättar att jag tagit en GT på stället bredvid. Att de verkligen serverar GT. För att få slut på eländet ber han mig vänta. Han är professionell. Rätt man på rätt plats, helt klart. Han går till grannstället och kommer tillbaka med en GT. -Här, ta den här och hoppas du blir nöjd.
 
Jag smakar på drinken och känner omedelbart att det är en riktig GT. Snabbt som ögat ber jag honom smaka på drinken. -This is not the same, säger han till barchefen och spänner ögonen i henne.-Vad är det jag sagt hela tiden tänker jag belåtet.
 
Klubbchefen ber om ursäkt för allt och tackar mig för att jag upplyst dem om missen. Sen händer det saker bakom baren. Ingen där fick beröm. Tvärtom. Klubbchefen kommer tillbaka och berättar att det av någon anledning hamnat lite Sambuca (därav lakritssmaken) i Gin-flaskan/flaskorna. Flaskorna kasseras.
 
Skål.
 
 
 
 
 
 
 En G&T och två fake.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Lisa

Alltså LOL på dig Allan! :D
GT är min favvo också, men att du pallar. Hahaha.
Själv är jag på tok för mesig alltså. Men WP, WP, du har ju rätten på din sida :)

Svar: Rätt ska va rätt? haha..Ja, speciellt som jag började klaga så ville jag ju inte vika ner mig... Hamnade ju i en sits helt enkelt haha.
SkalmanAl

2012-09-18 @ 03:21:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0