Överklagar
Min trip till norge i höstas såg ut att bli en dyr resa. Krockad bil och straffavgifter för missade vägtullar. Tre brev på posten, och straffavgifterna plus tullavgifterna uppgick till 1 227 kr. Självrisken för krocken slapp jag. Den tog Bjarne, 76 år.
Läs här om del 1 av äventyret.
Som jag tidigare berättat funderade jag på att skita i att betala fakturorna ifrån norge. Straffavgiften kändes inte alls rimlig. 3 x 340 kr. Okay att betala tullavgiften. Men inte en tre tramsiga straffavifter.
Jag klickar in på bolagets hemsida som sänt ut fakturorna. Fyller i mina referensnummer. Får se fotografier på bilen. Blir svårt att hävda att jag inte varit där. Den tanken ger jag omedelbart upp. Att helt skita i att betala känns också lite för riskabelt. Vill ju inte riskera bli lyst i norge eller få ännu högre böter. Jag reklamerar ärendet. Vädjar om förståelse. Om att jag som svensk inte är van vid vägtullar och saknade kännedom om hur jag skulle agera. Man ska visserligen läsa på vilka regler som gäller i det land man besöker. Så ansvaret ligger trots allt på mig.
I gårdagens post hittar jag ett kuvert -ifrån norge. Ivrigt sliter jag upp brevet. Ser att man vädjan om att slippa betala straffavgifterna gått igenom för 2 av 3 ärenden. Det tredje ärendet har ännu inte hanterats. Kanske slipper jag även det.
Jag la nyss upp en betalning på 62,50 kr. Det kändes helt okay. Kostnaden för hantering av ärendet, porto, papper, kuvert, teknik och personal överstiger garanterat 62,50 kr. Men va fasiken, de har råd, där i väst.
Norrmän är snälla dom.
Läs här om del 1 av äventyret.
Som jag tidigare berättat funderade jag på att skita i att betala fakturorna ifrån norge. Straffavgiften kändes inte alls rimlig. 3 x 340 kr. Okay att betala tullavgiften. Men inte en tre tramsiga straffavifter.
Jag klickar in på bolagets hemsida som sänt ut fakturorna. Fyller i mina referensnummer. Får se fotografier på bilen. Blir svårt att hävda att jag inte varit där. Den tanken ger jag omedelbart upp. Att helt skita i att betala känns också lite för riskabelt. Vill ju inte riskera bli lyst i norge eller få ännu högre böter. Jag reklamerar ärendet. Vädjar om förståelse. Om att jag som svensk inte är van vid vägtullar och saknade kännedom om hur jag skulle agera. Man ska visserligen läsa på vilka regler som gäller i det land man besöker. Så ansvaret ligger trots allt på mig.
I gårdagens post hittar jag ett kuvert -ifrån norge. Ivrigt sliter jag upp brevet. Ser att man vädjan om att slippa betala straffavgifterna gått igenom för 2 av 3 ärenden. Det tredje ärendet har ännu inte hanterats. Kanske slipper jag även det.
Jag la nyss upp en betalning på 62,50 kr. Det kändes helt okay. Kostnaden för hantering av ärendet, porto, papper, kuvert, teknik och personal överstiger garanterat 62,50 kr. Men va fasiken, de har råd, där i väst.
Norrmän är snälla dom.
Kommentarer
Trackback
