SkalmanAl

Jag kom att tänka på en fråga som dök upp på väg till jobbet. -Är vi människor gjorda för att alltid vara pigga och fräscha under perfekta omständigheter? Ponera en miljö där vi har bra mat, tillräckligt med vila, god fysik, ingen stress, ro, hög grad av självförverkligande och harmoni. Når vi då den form som vi tror att vi borde ha?

 

Eller är det en lögn? Blir vi lurade av världen, media, oss själva, att nå dessa förväntningar? För är det inte så att allt under total pigghet, kan ses som ett misslyckande i hur man disponerar sitt liv? Det låter självkritiskt. Vissa känner säkert mer än andra. Poängen är att idealet finns i någon form hos alla. Varför?

 

Är det så att min strävan efter att alltid vara "pigg" är onaturlig? Varenda dag kämpar jag för att hitta en nivå där jag känner mig stark, fräsch och positiv. Det ska ju gå -säger världen.

 

När tanken väl dök upp i skallen och jag började ifrågasätta och fundera, insåg jag att allt är en karusell för att roffa åt sig fördelar i livet och inte halka efter. En positiv framtoning, framgång och harmoni öppnar dörrar. Både av oss själva och andra. Vi vill ha dessa nycklar. Vi kämpar och fejkar för att få dem.

 

Kommersiella och biologiska mekanismerna har målat på oss i den här strävan. Starka krafter från alla håll och kanter. Omöjligt att värja sig från. Jag inser att jag blivit hjärntvättad. Jag har inte sett. Jag erkänner. Troligtvis för att jag aldrig tidigare ifrågasatt.

 

Slutsatsen är att vi människor inte är gjorda för att vara pigga nonstop. Dessutom skulle "pigg" vara normen och allt ovanför "pigg" skulle beskrivas med ett annat adjektiv.

 

Återigen visar det sig att vi är löjligt påverkningsbara.