SkalmanAl

Nu fick vi ett 2015 fyllt med terror och förtryck kopplat till Islam runt om i världen. Det finns säkert andra ideologier som visat sig i dålig dager, men de är knappast ett reellt hot mot vår säkerhet eller mot vårt sätt att leva.

 

Hur många Islamister har SÄPO och andra säkerhetstjänster gripit det senaste året - Är det 1 000- tals? På det har vi genomförda terrordåd och dagligt förtryck av vissa muslimer mot andra muslimer eller mot judar. En stor del av den muslimska västeuropeiska befolkningen stödjer IS i någon grad. Det är fakta.

 

Media och svenska politiker lever i en konsensusvärld där de enbart lyfter fram en positiv bild och gör allt för att försvara ett mångkulturellt experiment. PK-etablissemanget talar om att våra problem i förorterna är kopplade till fattigdom och att strukturell rasism är orsaken till att Sverige bland annat ligger på andra plats i statistiken för antalet våldtäker i jämförbara länder och att Sverige är ett av de länder som sänder ut flest IS-krigare per capita.

 

Nej, orsaken är inte fattigdom. Sverige är ett rikt land och ändå är vi världsbäst på att sända IS-krigare med olika akademiska bakgrunder. Om fattigdom skulle vara problemet skulle det väl begåtts dagliga terrordåd i Sverige under 1800-talet. En stor del av Asien, Afrika och Sydamerika är extremt fattigt. Fattigare än Sverige och Belgien faktiskt. Varför begår de inte terrorbrott mot väst?

 

Skulle strukturell rasism vara orsaken? Nej. Undersökningar pekar på att svenskar är mer öppna för invandrare nu än tidigare. Mer toleranta. Jag med rötter från andra länder har aldrig känt ett behov av att dra på mig en bombväst för att möta 72 sköna väntande jungfrur i paradiset efter att jag haft ihjäl oskyldiga liv i kampen om ett kalifat. Den tanken är totalt främmande för mig och för samtliga av mina vänner med utländsk bakgrund. Muslimska vänner har jag inte. Det beror på två anledningar. 1) De få jag hade på facebook har tagit avstånd från mig. Kan bara koppla det till att de inte är pigga på yttrandefrihet 2) Jag lever i ett segregerat land.

 

Med tiden har jag accepterat att folk har olika logiska förmågor. Våra hjärnor ser olika ut och det bidrar såklart till att individer har svårare att vara rationella i sina tanker och att tänka utanför indoktrineringen. Vi alla har svagheter. Det är okay. Men det som är motbjudande är att folk ljuger för sig själva och att folk inte på ett ärligt vis följer orsakssambandskedjan till roten. Varför ska det vara så svårt med kritiskt tänkande?

 

Om över 50 % av Europas muslimer är på IS sida och kvinnor i våra förorter vittnar om förtryck i Islams namn, bör man då inte leta efter en gemensam nämnare? Om en ideologi säger att det enda sättet att följa tron är att följa den ordagrant, och religionen inte har några levande överhuvuden som kan driva igenom reformer (så som Påvar gjort), är det då inte uppenbart att grundorsaken är Islam? Det är inte svårare än så.

 

Media och politiker drar sig för att se eller tala om sanningen. Kanske för att det strider mot deras kulturmarxistiska tro, men också för att de inte har stake nog för att erkänna att de haft fel.

 

Varför har SVT, DN, Expressen, Aftonbladet, SVD inte granskat och publicerat djupgående undersökningar om svenska muslimers värderingar kring yttrandefrihet, jämlikhet, stöd av terror, Sharia-lagar, homosexuella, judar, synen som svensk lagstiftning i förhållande till religiösa lagar osv?

 

Varför har riskdagen inte tillsatt en utredning om grundorsaken till något som är så allvarligt så att Sverige har den högsta säkerhetsnivån i modern tid?

 

Kanske är det här vår tids största mörkläggning...

 

 

 

 

Ingen kan väl ha undgått att det pågår ett Fotbolls-VM? Våra svenska damer har kämpat på konstgräs i ett par matcher och kanske inte nåt sina förväntningar om att nå medalj. Noll vinster. Samtliga experter verkar vara eniga om att deras prestation varit undermålig. Så jag hoppar över att recensera deras insats.

Istället ska jag lyfta en fundering jag har kring fotbollsdamernas attityd och lojalitet gentemot det svensk landslaget. I och med att VM gick så uselt, så är Sverige inte garanterade en OS-biljett. Ett litet hopp finns fortfarande i denna skrivande stund. Fast det ligger inte i damernas händer. I bästa fall behöver damerna kvala in till OS, vilket även det blir svårt.

 

Under många år har det pågått en debatt kring att damfotboll borde få mer utrymme i media. Damerna och PK-Sverige vill att bevaknigen ska ligga kring samma nivå som för herrarna. Det kan man tycka vad man vill om. Vissa skulle hävda att marknadskrafterna justerar bevaknigen så snart det finns ett publikstöd och således pengar att tjäna. Andra hävdar att det istället är en rättvisefråga och då måste alla chippa in, även fast det saknas likvärdigt intresse för damfotboll.

 

Med tanke på att damerna och PK-Sverige lobbat för ökad bevakning under många år, så är det för mig helt obegripligt att många av damtruppen nu uttalat sig om att de inte är säkra på fortsätt spel i damlandslaget. Om man blir uttagen ska man väl ställa upp för sitt landslag? Det måste ju ses som en stor ära men också som en självklar plikt?!!

 

Jag har förståelse för att Therese Sjögran med sina 38 år lägger av, men de andra som nyss är fyllda 30??? Man kan ju inte skita i landslaget bara för att OS ser avlägset ut och landslaget tappat placeringar på världsrankingen. Vilken illojal medgångsmentalitet. Fy fan.

 

Hur tänker PK-Sverige och fotbollsdamera nu? Är det så man skapar publikstöd och blir folkkär? Tycker de borde ta ett snack med Anja Persson, Kajsa Bergkvist, Pernilla Wiberg, Kallur och andra framgångsrika damer. Har man någonsin hört annat än vinnarattityd från dem?

 

Är det någon som vet hur stor andel kvinnor det var som tittade på Dam-VM? Jag skulle gissa att majoriteten var män. Mycket ska ha mer...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Snart är en epok över. Det är inget nytt med det. Så är det med allt. Saker kommer, och saker går. Bara att acceptera och gå vidare tyvärr.

 

Ända sedan början av 90-talet har jag levt och följt The late Show med David Letterman. Han har alltid funnits med. Alltid. Förstå vilken påverkan han måste ha haft. Letterman är den överlägset bästa intervjuaren och pratshows-värden med hans vassa och fyndiga humor. Han är i en egen liga.

 

Den sista tiden har varit tung på ett mentalt plan. Det är som att jag har sorg. Kanske känns det tungt för att Lettermans avsked gör mig påmind om att inget är för evigt, och att det också tvingar mig att reflektera över mig själv och min dödliget? Hur som helst är det sorligt att vi är inne på sista veckan med David Letterman.

 

Tack för de 25 åren jag fick.

 

 

 

 

 

 

 

Det kommer en uppdatering nästa vecka... Have faith.

Varför tror så många människor att religion är något bra och positivt? De flesta har grundinställningen att religioner är harmlösa och att alla ska få utöva sin religion i privata rum. Det verkar vara en självklar inställning. Är det dags att tänka om, eller ska det vara så? 

 

Själva anledningen till att folk är positivt inställda och accepterar religion, är århundraden med hjärntvätt. Så enkelt är det - Det handlar om hjärntvätt och inget annat. Religion har lyfts fram som något positivt i litteratur, film, musik och i undervisning. Det är klart att man folk har svårt att värja sig för indoktrineringen. Resultatet är av vi skapat en positiv bild - per default. 

 

Vi alla är lurade. För om man verkligen tänker på vad religioner såsom Kristendomen och Islam säger, så är det vidriga saker. Nu är kristendomen visserligen reformerad och utövas oftast på ett vis som inte strider mot lagstiftning och jämlikhet osv. Islam däremot, det är andra grejer det.

 

Är det på grund av hjärntvätt som så få aktivt tar avstånd från Islam och vad som sker i Islams namn? Det är inte bara terrordåd jag tänker på, utan det dagliga förtrycket som exempelvis Judar utsätts för av Islamtroende både i Sverige och andra länder. När nazister gapar åt Judar så tar hela världen avstånd. Förutom muslimerna då. Men när Judar trakasseras av muslimer, så ser PK-Sverige åt ett annat håll.

 

Tidigare tänkte jag att folk var mindre begåvade som inte förstod kopplingarna mellan religion, förtryck, ojämlikhet, terror och annat agerande. Det är solklara kopplingar. Game, set and match. Men nu förstår jag att folk inte rår för det - för folk är hjärntvättade i tron med att religion i grund och botten är något bra.

 

Det ligger i tiden att säga att det inte är religionen det är fel på - utan utövarna. Det är ett av de mest korkade, rasistiska och nedlåtande man kan säga om religiösa enligt mig. Menar folk att just araber är mer våldsbenägna i sin natur än etniska svenskar? Vilken rasistisk idioti alltså.

 

När ska folk förstå att det är relgioner som får bra människor att begå sjuka handlingar?

 

Så varför är religion okay?

 

 

 

 

 

 

Tänk dig att vi har miljarder med stjärnor och ännu flera planeter i vår galax. Tänk sedan att vi har miljarder efter miljarde med galaxer i vårt universum. Det är ogreppbart stort.

 

Tänk sedan att universum är 14 miljarder år gammalt och vår planet är ca 4,5 miljarder år. Man brukar säga att människan föddes för i ca 250 000 år sedan, och att vi började bli bofasta för omkring 12 000 år sedan. Det var då vi blev jordbrukare och behövde stanna på samma plats.

 

Vi lever alltså i för oss ett ofattbart gammalt universum. I det stora hela är vi totalt betydelselösa. Ja, vi är totalt betydelselösa i det lilla också. Det vi kan påverka är vår planet. Kanske kan vi i framtiden även resa till ytterkanten av vårt solsystem. Men bortom den gränsen, är vi totalt betydelselösa.

 

Det är med bakgrund av just vetskapen av detta, som får mig att förundras över att folk runt om i världen tror att allt det här, alla galaxer med dess stjärnor och planter, skapades enbart för oss. Utöver det så tror folk att vissa gudar (beroende på tro) väntade med att ge sig till känna till för ca 2 000 år sedan. Dessutom enbart till en människa. Det är puckat.

 

Inte nog med det. Folk lever fortfarande efter regler som någon hittade på i en barbarisk tid i mellanöstern. Det är dessutom regler som bryter mot all rimlighet i hur man bör behandla andra människor.

 

För en Islam-troende är det alltså mer allvarligt att rita en teckning på deras profet, än att avrätta en kvinna som varit otrogen. Och det här stöder vi i västvärlden indirekt, då vi accepterar en av de sjukaste ideologierna som människan någonsin skådat.

 

* Svenskar som accpeterar ideologier som bryter mot våra mänskliga rättighter och vår yttrandefrihet är ute och cyklar med sin logik och sin politiska korrekthet. Vakna och börja använd hjärnan.

 

 

Jag avslutar med några rader som fint knyter an till inlägget. Texten är hämtad från en låt (Brothers in arms).

 

 

 

 

 

 

Finns det några större gnällspikar än vänsterfeminister? Jag begriper inte hur folk kan vilja associera sig med FI och andra vänsterfeminister. De pratar om orättvisor, strukturella problem och männen som ansvariga för allt elände.

 

När ska vänsterfeminister verkligen värna för en rättvisare värld och sluta tycka synd som sig själva? Vill de på allvar göra nytta för samhället så borde de ta tag i viktigare frågor som på riktigt är problematiska.

 

* Vad gör vänsterfemisterna åt förtrycket av muslimska kvinnor i världen? I veckan såg jag ett klipp på en muslimsk kvinna som blev avrättad med ett skott i huvudet för att hon hade varit otrogen. Vart är de svenska vänsterfeministerna?

 

* Vad gör vänsterfeminister åt att muslimska kvinnor bär slöja i Sverige? Är inte även det symptom på strukturellt förtryck sprunget från Islam?

 

* Vad gör vänsterfeminister åt att över en halv miljon muslimska/afrikanska kvinnor i USA könsstympas per år? Könsstympningen sker på semesterresor till sina ursprungsländer (Somalia, Eritrea osv). Fenomenet finns även i Sverige.

 

* Vad gör vänsterfemisterna åt diskrimineringen av män och kvinnor med invandrarbakgrund? En med invandrarbakgrund utsätts definitivt för mer diskriminering än en svensk kvinna.

 

Om man nu sitter på höga hästar så som alla dessa vänsterfeminister gör, kan de väl använda energin till att maximera nyttan av sitt driv. Istället för att svenska medelklasskvinnor ska tycka synd om sig själva, kan de sträva efter att förbättra villkoren för andra som har det sämre. Jämställdhetsfrågor i Sverige har skötts bra av vettigare människor. Ett bevis för det är utvecklingen vi haft de senaste 50 åren. Låt liberala feminister och jämställdister driva frågorna. Det tjänar alla på.

 

Att jag kan hävda att män med invandrarbakgrund utsätts för mer diskriminering än svenska kvinnor, är av egen erfarenhet. Jag har många gånger blivit profilerad av diverse människor. Skillnaden mellan mig och vänsterfeminister är att jag inte ser mig själv som ett offer. Jag är medveten om problemet. Samtidigt ser jag att utvecklingen går åt rätt håll. Och så länge utvecklingen går åt rätt håll, tycker jag alla ska leva efter mottot:

 

SUCK IT UP AND PUSH FORWARD.

 

 

 

 

Som sagt, finns det några större hycklande gnällspikar än svenska vänsterfeminister?

  

 

Som jag skrivit i tidigare inlägg buade jag högt över detta vidriga tilltag. Det skulle jag inte gjort, för jag blev då kraftfullt knuffad av en ung FI-anhängare. Ska jag göra antagandet att vänsterfeminister är fascister, då de inte respekterar yttrandefrihet och dessutom är för våld mot oliktänkande? 

 

 

 

För drygt ett år sedan diskuterade jag och en kvinnlig kollega könsroller. Vi står nog inte superlångt från varandra, men våra tankar kring hur vi ser på förväntningar, miljö och arv, skiljer sig något. I nästa inlägg går jag in mer på djupet kring  min syn på jämställdhet. Fram till dess lägger jag upp en poesi-battle mellan mig och min kollega, genom Edith Södergran.

 

Det här hände alltså mot slutet av förra våren. En helt vanligt arbetsdag. Och så plötsligt fick jag ett mejl från kollegan. En dikt hade saxats in med hänvisning till vår tidigare diskussion, som då ska kopplas till mäns förväntningar på kvinnor, och varför kvinnor då inte odlar vissa sidor av sina personligheter.

 

 

Du sökte en blomma
och fann en frukt.
Du sökte en källa
och fann ett hav.
Du sökte en kvinna
och fann en själ -
du är besviken.

 

* Rader ur en dikt av Edith Söderberg.

 

 

Inspirerad satte jag snabbt ihop ett svar för att summera mina tankar kring arvets kraft.

 

 

Du hamnade på en äng för att växa,

ett öppet fält av möjligheter.

Dina knoppar brast,

du slog ut i färg.

Med ett vindslag höjdes du till skyn,

där från ovan såg du systrar - precis lika som du.

 

 

* Den enda dikten jag skrivit den här sidan av seklet.

 

 

 

 

Första ronden gick till vem?

 

Nu är det dags. Jag leker med tanken på att starta ett parti. Först tänkte jag bolla idéerna med er. Är jag på rätt spår med ideologin SkalmanAlismen, eller vad tycker ni?

 

Grundideologin tänkte jag skulle vara socialistisk i min tappning. Jag tror på att värna om massan. Dels för att det känns humant, men också för att det gynnar mig och den kollekiva nyttan i längden. Tillväxt, marknadsekonomi, välfärd, skola, vård, omsorg är givna grundstenar. Vi ska ta hand om varandra och jämvikt på arbetsmarknaden ska råda.

 

Sen vet jag inte om rättssäkerhet, demokrati, yttrandefrihet och jämlikhet är så viktigt. Folk kommer ju i olika smarthetsnivåer. Alla kan ju inte uppfinna hjulet eller algebra, so to speak. Det spelar ju ingen roll hur adekvat utbildning folket får. Vissa tenderar ju att tänka fel. Ta de där som röstar på FI. Fria gränser, straffskatt på män, inget försvar, 15 minutersliv (jobb, skola, vård osv ska max ligga 15 min från bostaden). Sådana ska inte behöva tänka till i mitt samhälle.

 

Jag ser ett toppstyrt rike. Förslagsvis är det jag som styr. Regelverket jag lutar mig tillbaka mot, får bli en ideologi som ska nötas in med bröstmjölken. Ingen annan ideologi ska få existera. Alla avvikelser elimineras. Amnestys domäner blockas givetvis i mitt rike.

 

 

* Fria val är viktigt, myndiga medborgare har rösträtt - förutsatt att valen kontrolleras av mig.

* Att ifrågasätta mig, eller andra officiella personer, är förenat med dödstraff.

* Internet är en fantastisk informationsskälla och ska givetvis kunna åtnjutas av mig och av mig betrodda medborgare.

* Kvinnor får inte köra bil. Här tänker jag att försäkringsbolag tjänar mer på män.

* Flickor får giftas bort från 9 års ålder. Det är bra då trötta föräldrar slipper gå igenom tjejernas revoltära år.

* Eftersom kvinnor kan vara attraktiva och utlösa lustar hos män, måste alla kvinnor över 9 år skyla sig själva från topp till tå. Misslyckande med detta föranleder lämplig repressalie på plats. Behöver inte skötas av myndighetsperson. 

* Kvinnor måste ha en manlig eskort från familjen när de vistas utomhus.

* En kvinna kan bara bedyra våldtäkt ifall hon har 4 vittnen på sin sida.

* Sexslavar är givetvis accepterat. En manual hur man får använda krigsfångar finns som bilaga.

 

* Folkrätt och mänskliga rättigheter enligt FN är inte så viktigt. Min upphöjda ideologi om vad som är bäst för medborgarna gäller. Det spelar ingen roll om vad resten av världen säger. Min sanning är den sanna sanningen.

* Flyttar man utomlands ska det vara en plikt att sträva efter att utvidga moderlandet genom att omvända och växa i population så att vi succesivt få inflytande i beslutande organ.

* Etnisk rensning uppmuntras.

* Dör man vid försvar eller utvidgning av ideologin så belönas man med 72 jungfruar i ett evigt paradis. Det är härligt. Är man kvinna belönas man med att födas om som man.

 

 * Homosexuella existerar inte. Inte när de gjort sig till känna det vill säga. Punkt.

 * Klubbar för homosexuella behövs inte. Se punkt ovan.

 * En man kan ha flera fruar förutsatt att han kan ta hand om dem. Rätt ska vara rätt.

 

 * Att äta fisk är förbjudet. Många har blivit sjuka och dött av att äta fisk genom historien. Därför råder ett totalförbud mot dessa slemmiga och hala djurarter.

 

* Vårt långsiktiga mål är att införa ideologin över hela världen.

 

 

Nu är det för den vakne läsaren tydligt att många punkter är inspirerade från vissa delar i världen. Ta det där med välfärd till exempel. Det är hämtat från Sverige så klart. Men jag hoppas att ni ändå kan se det unika och fruktbara med mitt parti och ideologin. Punkterna som inskränker på mänskliga rättigheter borde inte heller vara en stötesten, då så många i Sverige accepterar en annan ideologi som har liknande syn.

 

Alla som accepterar de stora inspirationskällorna till SkalmanAlismen borde således även acceptera min ideologi. Det här är väl ett parti vi vill ha i Sverige? Allt annat skulle man kunna hävda är hyckleri.

 

Låt mig få din röst och du får belöningen i nästa liv.

 

 

 

 

 

 

 

Jag har funderat på moral den sista tiden. Vem har egentligen rätt? Moralen skiftar från tid till annan och mellan olika kulturer, religioner och länder. Så vad är rätt och vad är fel? Går det att finna ett universellt svar på hur vi borde bete oss? För oss människor är moral en komplicerad sak. Vi är många. Vi vill inte alltid åt samma håll. Vi skiljer oss också åt i hur våra hjärnor fungerar.

 

Vem sitter då på den mest korrekta moralen?

 

För att nå ett svar, måste man dels bestämma vad målet för mänskligheten är. Inget tyder på att vi människor har en mening med livet - utöver att föra våra gener vidare. Om fortplantning är vårt långsiktiga mål, då behöver vi ett regelverk som dikterar inom vilka ramar vi ska förhålla oss för att maximera utfallet.

 

Det verkar råda en relativ enighet kring ett övergripande regelverk. De flesta nationer är har slutit upp bakom FNs mänskliga rättigheter. Väldigt förenklat innebär det "jämlikhet, frihet och överlevnad för alla individer". Kombinerar man nu regelverket med människans långsiktiga mål, så får man fram en spelplan där olika kulturer kan leva efter egna ideologier.

 

Det hela låter enkelt och korrekt. Ja, i alla fall om du lever i Sverige där fundamentet i vår kultur är tolerans, öppenhet, demokrati, jämlikhet och rättvisa. Kan man då hävda att länder så som Sverige är ett föredöme som resten av världen borde ta efter? 

 

Med de mänskliga rättigheterna som utgångspunkt, hittar man snabbt kulturer och stater som inte delar FNs värderingar. En stor grupp som tänker annorlunda är muslimska länder. De får också ta emot stark kritik av FN kring avsaknad av religionsfrihet, kvinnorättsfrågor, rättigheter för homosexuella och rättssäkerhet. Bortgifte av flickor från 9 år och uppåt är också vanligt förekommande.

 

Är deras moral sämre än vår? Inte i deras ögon. Inte för de som är godtrogna muslimer, vilket är en stor majoritet. För dem är deras sätt att leva moraliskt korrekt. De följer en gammal ideologi som har svaret på allt, Islam. Hela 78 % av brittiska muslimer ville att den danska serietecknaren som gjorde en karikatyr på profeten Muhammed skulle åtalas. Många ville att han skulle dö. Om 78 % vill åtala serietecknaren, kan man anta att en stor del av dem vill införa ett större muslimskt moraliskt inflytande i England. Bör en tolerant stat som England tillåta det, och vart ska man dra gränsen?

 

Ska man som ett tolerant och öppet land, med religionsfrihet, tillåta inflytande av ideologier som flyttar värderingar bort från FNs mänskliga rättigheter? Ska ett land som strävar efter jämlikhet acceptera att medborgare lever efter en religion som förtrycker det ena könet och har en problematisk syn på yttrandefrihet?

 

Vår moral accepterar inte att vi tvingar på någon våra värderingar - vi tror på öppenhet och tolerans. Många har dessutom fått för sig att vårt sätt att leva ska smitta av sig så snart andra kulturer kommer till väst. England har misslyckats med 78 % av sina muslimer. Så varför tror så många att det ska lyckas i Sverige? Tänker inte troende muslimer samma sak - att de ska omvända oss till deras överlägsna tro?

 

Om vi nu accepterat FNs Mänskliga rättigheter, borde vi då inte aktivt, sträva efter att förbjuda alla delar av ideologier som inte lever upp till deklarationen inom landets gränser? För mig förefaller det omöjligt att vår moral är lägre/sämre än den som råder där jordens ca 1,6 miljarder muslimer bor.

 

 

 Att moralen måste försvaras är det fler som tycker...

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ojoj, vilket märkligt sammanträffande jag råkade ut för idag. I förrgår började jag nämligen fundera på spionage. Mer exakt USAs och Sovjets infiltrering av beslutande organ under kalla kriget, och hur det ser ut idag. Under kalla kriget var rekrytering av resurser den stora informationskällan. Just det sista fick mig att fundera en extra sväng.

 

Idag ser världen annorlunda. Givetvis bedriver USA och Ryssland fortfarande underrättelseverksamhet i stor skala mot varandra: Fast de arbetar mer med andra metoder. Det största hotet mot USA och västvärlden är inte längre Ryssland, utan Islams terror.

 

 

Det måste ligga en stor svårighet med att infiltrera islamistiska organisationer. Det skulle dels krävas ett annat etniskt utseende, men även en 100%-ig dedikering till uppdraget och åratal av dubbelspel. Dvs att gå in för att vara en god praktiserande muslim som är rotad i samhället med helst fru och barn, Utöver det så behöver infiltratören visa ett överdådigt förakt mot väst och spela med i den Islamska kulturen.

 

Jag fick inte ihop det. Det verkar för svårt, så jag började tvivla på att USA använder sig av den här metoden när det kommer till farliga Islamska organisationer i muslimska länder. Det kändes mer rimligt att anta att USA mestadels använder sig av elektronisk övervakning.

 

Men så idag på flighten mellan Miami och Washington D.C. sker ett utomordentligt samanträffande. Jag tar upp dator för att börja skriva. Efter ett kort tag frågar mannen i sätet bredvid mig om han får bjuda på jordnötter. Han frågar på svenska och är ca 50 år. Han hade sneglat på min skärm och såg att jag skrev på svenska. Det visade sig vara en utvandrad svensk som numera bor i Washington. Sedan har vi ett intressant samtal som varar i nästan en och en halv timme.

 

Han berättar att han blev rekryterad under slutet av sin studietid på universitetet MIT. Därefter har han jobbat i olika sektorer inom det militära. Han var tvungen att säga upp sitt medborgarskap och bli amerikan. Nu arbetar han med USAs gränsövervakning och är stationerad i Washington. Han sa det inte själv, men berättade att han bor en bit utanför Washington, i Virginia, vilket då troligtvis gör Pentagon till hans arbetsplats.

 

Jag frågade ut honom om allt jag kunde komma på som inte var för provokativt. Människosmuggling, nya hotet med Islamister som smugglas in från Mexico, narkotikasmuggling, hur övervakningen ser ut på land, till havs, i luften och i rymden. Han svarade utförligt.

 

Sedan gled jag in på spionage. Just min frågeställning om hur USA gör idag med infiltration i Islamistiska grupper. Där medgav han att det är problematiskt. Väldigt svårt till och med. Det USA istället gör, utöver elektronisk övervakning, är att försöka värva muslimska studenter i USA. Det är ett långsiktigt arbete, och tar år innan det ger utdelning. Ett problem som uppstår enligt "källan" är att de återvändande studenterna utsätts för hårdare granskning när de återvänder och försöker bli aktiva. Han berättade också att vissa resurser försvinner.

 

Jag försökte också ta pulsen på honom kring hans syn om faran kring Islams kopplingar till terror och amerikansk och svensk politik. Politik var han trött på och verkade helt ointresserad. Samma ointresse visade han för orsaken till terrorhoten mot USA: Jaja, man kan ju inte få allt - Det jag fick var gott nog.

 

* jag funderade på hur USA bedriver in infiltrering i Islamska grupper

* jag hamnar bredvid kanske den enda svensken på flighten

* mannen arbetar med gränsövervakning och har troligtvis sin arbetsplats på Pentagon

* mannen verkade ha god insyn i hur USA bedriver övervakning mot bl.a Islamska grupper

 

Vad är sannolikheten för detta?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag har berört våra fotbollsdamer tidigare. Läs här. Ett ständigt missnöje sipprar ut från dem. Är det inte orättvis behandling av fotbollsförbundet, så är det otur och ursäkter i deras matchresultat.

 

Tidigare har jag inte kunna pin pointa skenhelighet, utan mest sett mönster i hur de ser på sig själva och deras omgivning. Men nu har jag noterat utspel som är bedrövliga ur ett mänskligt perspektiv. Ja, om man står för jämlikhet, sånt som fotbollsdamerna gnatar om. Det är nu för mig tydligt, att vissa fotbollsdamer inte står för jämlikhet mellan vare sig kön eller folkslag.

 

Låt mig presentera den sista tidens chockerande utspel från fotbollsdamerna.

 

Förra året vid kaoset kring bilen som Anders Svensson fick av fotbollsförbundet, uttalar sig Pia Sundhagen. Hon hävdar att Svenska fotbollsförbundet saknar värdegrund i och med att ingen bil lämnades över till den dam som gjort flest landskamper. Fotbollsdamerna och Pia Sundhagen drog igång en jämställdhetsapparat. Just ordet "värdegrund" verkar vara ett av Pias Sundhagens favoritord. Jag har sett och hört henne använda det vid flera tillfällen.

 

Jag skrev mina tankar om hela spektaklet, som går att läsa här.

 

1) Kanada håller i fotbolls-VM nästa sommar. De svenska fotbollsdamerna är av olika anledningar missnöjda med arrangemanget. Det som chockerar är Lotta Schelins uttalande. Lotta är en av damernas största stjärnor och säger: - Det har varit lite haikon kaikon med planer hit och dit.

 

Haikon kaikon, har så vitt jag vet sitt ursprung från det romska familjenamnet "Taikon". Haikon kaikon betyder i sammanhanget ungefär; oreda, hip som happ, opålitlig. Lotta Schelin lägger alltså på negativa egenskaper på en folkgrupp, vilket är rasistiskt.

 

Jag har inte hört eller sett Pia Sundhagen, eller någon från förbundet ta avstånd från det rasistiska uttalandet. Artikeln finns att läsa här.

 

2) USAs stjärnmålvakt Hope Solo väntar på rättegång för misshandel av sin syster och systerns son. Pia Sundhagen som är Sverige förbundskapten och även varit förbundskapten för Hope Solo tidigare, uttalar sig. -Det var som USA:s förbundskapten Jill Ellis kommenterade: det är bra om hon är ur fängelse så hon kan lira för hon betyder väldigt mycket för det laget."

 

Marlene Sjöberg, en svensk försvarsspelare säger: - Hon är en jättehärlig person. En energispridare. Varje träning var som en match. Jag har bara positiva bilder av henne. Jag tyckte om henne skitmycket och umgicks väldigt mycket med henne.

 

Marlene fortsätter: – Det är svårt att säga något, man har ingen aning om vad som har hänt, om hon har blivit hetsad.

 

Menar Marlene Sjöberg att det är okay att misshandla syrrans barn och barnets mamma om man blir provocerad?

 

Vare sig Pia Sundhagen eller någon annan i artikeln tar avstånd från misshandeln, utan de uttalar sig bara positivt om Hope Solo. Är det en bra värdegrund?

Artikeln finns att läsa här.

 

3) NBA-svensken Jeffery Taylor döms till 18 månaders skyddstillsyn för misshandel av sin flickvän. Som jag förstår det så slipper han fängelse.

 

NBA markerar genom att stänga av Taylor 24 matcher. Svenska basketförbudet markerar genom att stänga ute Taylor från landslagsspel under säsongen 2014/2015, vilket är ett stort avbräck för Sverige. Förbundet menar att man måste ta avstånd från våld.

 

Om nu Pia Sundhagen sitter på en sådan fantastisk värdegrund borde väl även hon ta avstånd från Hope Solos misshandel, och dessutom uttrycka önskan om att USAs damfotbollsförbund markerar mot misshandel? Eller är det så att herr-ligor ser allvarligare på misshandel än vad Pia och hennes damer gör?

 

4) I somras petades forwarden Asllani av Pia Sundhagen inför en landskamp. Asllani blev intervjuad och sa:      - Hade jag hetat något annat och skrattat och dansat och gjort mig till kanske man spelar.

 

Det är såklart svårt att ta det som Asllani för en sanning. Kanske är det bara trams. Det som är intressant är att det ändå passar in i det som jag tolkar är Pia Sundhagens värdegrund.

 

Jag är besviken över att svensk press inte granskar fotbollsdamerna. Är de fridlysta? För mig är det tydligt att Pia Sundhagen och somliga fotbollsdamer måste jobba på sin syn kring våld, jämlikhet och rasism - speciellt som de sitter på landets högsta hästar.

 

 

 

 

Bollen är rund - och skuggad.

 

 

 

 

 

 

Nu är jag två på bollen igen. För ett par veckor sedan så började jag skriv ett inlägg om amerikaners självklara patriotism. Jag satt på flighten och hoppade mellan texterna om patriotism och inlägget om den äldre mannen som kollapsade bredvid mig. Förra veckan hörde jag på Fredrik & Filips pod.

 

Ett stycke handlade om amerikanska krigsveteraner och hur upphöjda de kan vara i vissa samanhang. Jag fick rysningar vid ett par tillfällen. På samma sätt fick jag rysningar när jag iakttog de två hemliga flygplanspoliserna och den uniformerade svarta Navy-medicinaren som väldigt sammansvetsat jobbade för att stabilisera den sjuka mannen.

 

Jag har alltid beundrat och känslomässigt hänförts över patriotismen här i USA. Jag älskar den. Den genomsyrar allt. Troligtvis har jag sedan tidig ålder påverkats av amerikansk media. Alla filmer där USA är de goda och fria - har såklart över tid segmenterat en överlag positiv bild.

 

Fast media är nog inte hela sanningen. Då skulle alla i Sverige dela min uppskattning för USAs patriotism. Det ligger andra mekanismer bakom. Marknadsekonomi, frihet, teknikutveckling och nationens roll som uppoffrande kraft i världen, har satt dem på min karta. Det är saker jag värderat högt.

 

Sedan jag var liten har jag genom media hört att amerikaner uppmanas att köpa amerikanskt. Stödja amerikansk industri osv. Att det är bra för landet. -Är det bra för landet, så är det bra för amerikanerna. Jag har alltid gillat det. Det har tilltalat mig. Ett stort lag med individuell frihet.

 

På flygplatser hörs det i högtalarna att militär personal är fria till att använda lounger som i normala fall kostar pengar. De får gå före köer. Militärpersonal går gratis på många turistattraktioner. Som Fredrik berättade i podden så hyllar man veteranerna med en tyst minut på Sea World innan varje föreställning. Det fick jag själv uppleva i San Diego för nåt år sen. De uppmärksammas, vilket är fint.

 

Kanske är det pga min fostran av amerikansk patriotism som jag i så stor utsträckning som möjligt försöker stödja svensk industri. Jag bär oftast svenska kläder. Jag valde Volvo som bil. Medvetet valde jag Ericssons mobiltelefoner så länge de var med i matchen. Kan jag välja svenskt, så gör jag det.

 

Vi har mycket att vara stolta över med tanke på alla framgångrika företag, kultur, välfärd, och alla uppfinningar som trots allt kommer från Sverige. Utomlands älskar alla svenskar Sverige. MEN, jag hade önskat att vi hade mer av en amerikansk patriotism även på hemmaplan.

 

Min bild av USA är att de trots alla olikheter kan identifiera sig med deras flagga och vad nationen står för. Jag tror inte att alla förstår hur viktig Zlatan och Volvos version av den Svenska nationalsången är för många. Det kanske kommer ett inlägg om betydelsen för er alla som inte begriper. Vem vet.

 

 

 

Del av Reagans tal när han svors in som President 1981. Reagan håller ett patriotiskt tal som är makalöst bra levererat.

En bit in i klippet citerar Reagan en soldat från första världskriget. 

 

 

"My pledge

America must win this war.

Therefore I will work,

I will save,

I will sacrifice,

I will endure,

I will fight cheerfully, and do my upmost as if the issue of the whole struggle depended on me alone."

 

 

Reagans tal är en produkt av hans epok med Andra världskriget, Korea-, Vietnam- och Kalla kriget, men likväl så fantastiskt - och aktuellt.

 

"As for the enemies of freedom, those who are potential adversaries, they will be reminded that peace is the highest aspiration of the American people. We will negotiate for it, sacrifice for it; we will not surrender for it, now or ever. We are Americans."

 

 

 

 

 

Hjärtat klappar lite extra nu efter Reagans brandtal.

 

 

 

 

 

 

Årets valkampanj var spännande. Det känns som att fler engagerade sig i en högre utrsräckning än under tidigare val. Antal röstande ökade också med ca 1 %, vilket borde ses som positivt. Ja, i all fall i en perfekt värld.

 

Jag har inget emot att folk röstar efter egna intressen. Det är naturligt. Men det som irriterar, är att folk inte begriper vad de röstar för, eller emot. Under två års tid har jag kräkts på att se Magdalena Andersson (Nuvarande finansminister) debattera mot Anders Borg (Fd finansminister). Hennes argumentation har alltid varit långt ifrån att vara nobel. Hennes sanningar är så vidrigt konstruerade att jag tidigt fick ett förakt mot henne. Det är första gången jag känner så mot en svensk politiker.

 

* Nu ska det här inte handla om Magdalena Andersson. Inte heller att många röstberättiga inte klarar av att kritiskt granska det som politiker säger, och därmed inte heller se konsekvenserna av olika partiprogram.

 

* Inlägget ska inte heller handla om att många röstberättigade bara röstar för en enskild frågas skull.

 

*Det ska inte heller handla om att samtliga partier misslyckades med att presentera och föra en konstruktiv dialog om hur integrationen ska förbättras. 

 

* Inlägget ska inte heller handla om att folk inte vet vad som är bäst för dem själva.

 

* Det ska inte heller handla om att idealister lever utan verklighetsförankring. Dit hör MP, FI och V i min bok.

 

Det finns så mycket att säga om ovanstående punkter. Skulle ge sidvis med material.

 

Inlägget ska istället handla om min reaktion över ministerutnämningen. Jag tänker då framförallt på Alice Bah (Kulturminister, MP). Omedelbart när det kom till kännedom att Alice Bah utnämnts till minister, var det för mig uppenbart att hon var inkvoterad. Svart, kvinna, relativt ung, noll erfarenhet, känd. Hon gick med i MP dagarna före utnämningen och hade noll dagar i riksdagen (inte ensam om det ifs), inte heller arbetat som politiker och väldigt begränsade kunskaper inom kultur. Dessutom är hon tokigt religiös, vilket för mig säger en del om det kritiska tänkandet.

 

Idag läste jag en text av krönikören Britta Svensson (Expressen). Jag har alltid haft svårt för Britta. Jag älskade att hata Britta Svenssons texter. Idag höll jag med henne. Texten handlade om hur dåligt och kontrollerande Alice Bah hanterar svensk press. Här har vi en politiker som arbetar för det svenska folket, men som inte förmår att kommunicera ut vad hon gör och tänker.

 

Britta hävdar att Alice Bah har ett groteskt kontrollbehov . Enligt Britta så saknar det motstycke i Brittas 30 åriga karriär. Jag njuter. Varför jag njuter är givet.

 

Jag gillar inte inkvoterade politiker som dessutom är okunniga och tokigt religiösa. Ingen kan ha undgått rapporteringen kring Alice Bah. Många ifrågasätter hennes kompetens och agerande. Det görs från många håll.

 

 

Så går det när man röstar på MP. För det är tack vare MP som Alice Bah är minister. Good call MP.

 

 

Sigge & Alex blottar hennes tokiga religiösa sida totalt i en podsändning för någon vecka sedan. Dra fram till 10:25 i avsnittet. Klicka här.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förr veckan läste jag att USA höjt säkerhetsstatusen i landet på grund av deras hotbild. Exakt vad det innebär vet jag inte. Antar dock att NSA, FBI, CIA , gränskontroller och andra myndigheter skruvar upp sina aktiviteter. Som medborgare eller turist märker man inte av stegringen när man väl kommit in i landet. Inte i normala falla i alla fall.  Men idag är ingen vanlig dag.

 

I skrivande stund sitter jag på en flight mellan Miami och Las Vegas. Jag försöker alltid se till att jag hamnar på en stol vid en gång. Det ger mig två fördelar. Dels kan jag gå på muggen utan att ta hänsyn till folk. Dessutom är chansen att överleva en flygolycka betydligt högre om man sitter vid en gång. Allra störst chans för att överleva har man ifall man sitter vid en gång långt bak i planet, med maximalt åtta rader från nödutgången.

 

Jag hamnar bredvid ett äldre Skotskt par. Småsnackar lite med damen som sitter i mitten. Efter en timme händer något med hennes man. Han tappar medvetandet. Vi tillkallar kabinpersonalen som snabbt försöker få koll på situationen.

 

En svart uniformerad medicinutbildad Air force-officer kommer fort till undsättning. Han agerar coolt. Därefter kommer två civila flygplanspoliser fram och assisterar. Ingen av dem identifiera sig, men det är uppenbart att de är säkerhetspersonal. De rör sig självsäkert i kabinen och hämtar medicinsk utrustning som finns placerad i planet. Jag ser även att den ena använder flygplanets ”dator” för att kolla något. Den andra snubben har en större variant av mobiltelefon på bälteshållaren. Ett plus ett…

 

En av poliserna satt i Första klass, medan den andra satt bak i coachavdelningen. Skulle gissa att de är kring 45-50 år. Stadiga killar, utan att vara feta. Båda bar keps och såg faktiskt ut som civilare. Jag vet, det är lätt att säga det nu då de gjort sig till känna.

 

De får igång den äldre mannen och hans hälsa stabiliseras. Jag blir ombedd att ta mannens säte vid fönstret. Han får min stol. Jag är inte överlycklig men visar givetvis inte mina känslor utan är så hjälpsam som jag kan förväntas att vara. I mitt huvud så tänker jag på att jag är fast längst in. Att jag har mindre chans att överleva, och att jag nu sitter i en eventuellt kontaminerad stol. Det är inte tip top för en semi-hypokondriker.

 

Efter en timme händer samma sak igen. Samma procedur. Mannen sitter nu med syrgasmask på sig och funderar kanske på vad de inte borde göra i Las Vegas. Frugan sa att hon ville till Grand Canyon. Jag skulle inte betta på att kommer ut dit.

 

Mannen hade förhoppningsvis överlevt även om poliserna och officeren inte varit med på planet. Men kanske, så har han det höjda säkerhetsläget, att tacka för att han nu kan stiga av planet på egna ben.

 

Eftersom det inte passade sig att ta ett kort på vare sig poliserna eller den drabbade mannen så lägger jag upp ett kort jag tog under flighten. För första gången i mitt liv såg jag ett Delta med egna ögon. Det är sällan jag blir imponerad, men synen genom fönsterutan var helt fantastisk.