SkalmanAl

Jag är i ett land som består av 70% buddister, 15 % hinduer och resterande 15% av lika många delar muslimer och kristna. Jag har fascinerats av religion den senaste tiden. Eller snarare av religionens orimlighet och dess märkliga fenomen. Så det första jag gjorde då jag kom in i hotellrummet var inte att sätta på tv:n, vilket många gör. Nej, jag gick till sängbordet och drog ut lådan.

 

En orörd bibel ligger i lådan. Intresset för bibeln verkar ha varit obefintligt. Ser inte ut som någon ens bläddrat i den. Nu blir jag nyfiken. -Kommer jag även hitta Koranen i en låda? Andelen muslimer och kristna är ju lika lika stor här. Men nej, Ingen Koran, eller någon annan helig skrift för den delen.

 

Bibeln har exklusivitet på mitt hotell. Kanske är det inte så konstigt. Hotellet är ett av de bättre och Sri Lanka har trots allt varit en Brittisk koloni. Är inte helt osannolikt ifall den familj som äger hotellet, drog fördelar av Britterna och konverterade till Kristendomen.

 

När jag kollar runt i hotellet ser jag inte många självklara kristna. De flesta verkar vara locals och då buddister och hinduister. En och annan arab ser jag också. Jag skulle som troende arab bli riktigt sne ifall jag hittade en bibel på hotellrummet. Speciellt i ett icke kristet land.

 

Det här är ett lysande exempel på hur religioner försöker påverka andra människors liv. Jag ska vara toleranta mot troende. Jag är alltså ateist. Men jag som ateist ska acceptera en Bibel i sängbordslådan? Borde det inte också ligga en bok i samma låda, som talar om hur orealistiska de här berättelserna är? Berättelser som skrevs ihop under medeltiden av personer med en outvecklad världsbild. Inte undra på att Bibeln är full med konstigheter. 

 

För att inlägget ska bli för långt så delar jag upp det i flera delar. Det här trots allt ett intressant ämne. Fortsättning följer.

 

 

Genesis 1

In the beginning God created the heavens and the earth. The earth was barren, with no form of life. It was under a roaring ocean covered with darkness. But the spirit of God was moving over the water. "I command light to shine!" And light started shining.

 

Ja, så börjar Bibeln. Faktakoll på det? Någon? Vi litar på vad nån snubbe skrev för två tusen år sedan utan kritisk granskning?

 

 

 

Som tur är har jag med mig Slash självbiografi. Jag får spara bibeln till en annan gång.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag här löst gåtan med varför vissa mödrar helt hänsynslöst tar sig fram med sina barnvagnar. De klipper allt som kommer i vägen. Det är som de tror att de har absolut förtur i varje situation. I deras värld ska det vara så. De kommer ju med en barnvagn. -Se upp för fan, dumma fotgängare.

 

Samma sak gäller de som rusar fram med sina permobilar. Helt livsfarliga ibland. För en sådan flyttar man sig utan att tveka. Varje gång sköljer en lättnad över en att man inte blev påkörd. Sen blir man irriterad på idioten som körde. -Jävla pucko.

 

Grejen är att man inte kan stoppa en permobil. De är redan 300 meter bort innan man hinner vända sig om. Om man mot förmodan får stop på en, vad gör man? Argumenterar mot en handikappad och kanske utvecklingsstörd person? Ser inte bra ut. Folk kommer kolla snett. Dessutom känns det osäkert att argumentera med individer på motorfordonen. Gissar att de har närmare till bryt än en random person på gatan. Det orkar man inte. Man låter dem hållas.

 

Så varför tror vissa mödrar att de har förtur och alla andra ska flytta sig? Det gick upp för mig förra veckan. Dels är deras barn det viktigaste i hela världen. Det ska fram. Men den största anledningen är att alla de puckade individer man hade i skolan också växer upp. De skaffar barn. Hade de dålig koll på hur man uppför sig som tonåring, ja då följer bristerna säkert med när de skaffar barn.

 

Idag mötte jag en mor med sin barnvagn. Hon stannade och lämnade företräde. Jag log och tackade. Hon log tillbaka.

 

 

 

Spanien vinner OS-guld i tävlingen "OS fulaste uniform".

Designern gillar Santa Maria-tacos och Kexchoklad?

 

 

 

Haha, hur fult kan det bli? Vääääärldssssrekooooord!

 

 

 

Jag måste börja med en dementi. Hon heter inte alls Sofia. Hon heter Elisabeth. Min städerska alltså. Blev fel i ett tidigare inlägg.

 

Min städerska är alltså på semester. På torsdag har det gått tre veckor sedan lägenheten städades. Jag har laddat mentalt för att greppa dammsugaren och dammvippan. Lite småplock och fixat till toaletten har jag gjort. Men så i helgen hände något. Jag insåg att jag inte alls behöver dammsuga, eller städa för den delen. Uppladdningen helt förgäves.

 

Jag vet inte vad det är. Kanske är det för att jag har så cleant hemma. Inga onödiga saker. Eller så är det för att mina golv är ljusa. Eller för att fönsterna står vidöppna. Dammet har inte tagit över. Inte än. På torsdag åker jag. Utrikes. Så välförtjänt. Jag klarar mig den här gången.

 

Elisabeth får definitivt ingen mjukstart när hon kommer tillbaka ifrån sin semester. Så här dammig kommer hon troligtvis inte få se lägenheten igen. Men är det mitt fel?

 

Välkommen tillbaka.

 

 

 

 

 

 

Ska bli skönt att komma hem till en nystädad lägenhet.

 

 

 

 

 

Det här inlägget är en förklaring till vem den tidigare så flitiga kommenteraren Conan är. Jag tänkte presentera honom ifrån hans mera kontroversiella sidor. Conan heter givetvis något annat i verkligheten.

 

Stora personer i vår historia attraherar folk. Det är inte alls svårt att fascineras av människor som Abraham Lincoln, Julius Ceasar, Michael Jackson, Hitler eller Mozart. Extraordinära människor tilltalar. Conan kan sitt Nazi-Tyskland och sin Adolf Hitler. Troligtvis bättre än 99,9 % av alla tyskar.

 

Kunskapstörstande som han är, infiltrerade han den svenska extremhögern under 90-talet. Exakt motiv är oklart. En annan vän, en gemensam vän. Låt oss kalla honom Junior. Bjöd in Conan till en fest för ett antal år sedan. En normal fest med normala människor. Conan var obekant med folket på festen. Inte för att Conan inte känner några normala människor. Han kände bara inte den klicken av folk.

 

Stärkt av groggar slappnar Conan av. Han glömmer för stunden bort hur man bör uppträda bland folk med hår på skallen. Conan ber om allas uppmärksamhet. Rummet tystnar. Conan som har en kraftfull röst vrålar ut: -Nu ska jag lära er hur man gör en korrekt Hitler-hälsning.

 

En korrekt teknik för en Hitler-hälsning, är något Conan troligtvis lärt sig under sin undercover-verksamhet hos extremhögern. Jag har sett den själv. Det är perfektion. Excellent utförd. Sedan är frågan om folk blir imponerade? De på festen blev det inte. Junior som hade bjudit med Conan tyckte inte att tillfället var så väl valt.

 

Ett par veckor sedan. Conan och jag är hembjudna till Juniors hus. Han har flyttat in i med sin sambo. Junior slänger på kött på grillen. Något vegetariskt till Conan. Ja, han äter inte djur. Intressant frågeställning, -Är andelen vegetarianer lägre hos extremhögern?

 

Hur som helst blir han pissnödig. Han måste urinera. Så han urinerar. På plats.

 

Jag räknade till två toaletter i huset.

 

 

Conan har tidigare använt sig av andra alias då han kommenterat SkalmanAl. Många ifrån Nazi-Tyskland såklart. Det är när man googlar namnen man förstår hur kul Conan har när han skriver under med Nazi-namn. Ett av dem är "Manstein".

 

Folkbildning av Conan. Saxat ifrån Wikipedia:

Erich von Manstein betraktas tillsammans med Heinz Guderian och Erwin Rommel som det moderna pansarvapnets föregångsmän och betraktas allmänt som en av andra världskrigets skickligaste generaler avseende rörlig krigföring med mekaniserade förband.

 

Jag har känt Conan sedan sex års ålder. Han är den vän jag känt längst. Idag bor han med två katter och en tjej. Hans sambo har fin brun färg som jag. Hans gamla bekantskaper inom extremhögern skulle kalla honom rasförrädare.

 

 

Conans alias "Manstein".

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Var och handlade idag. På Konsum. Tog första bästa korg. Såg en lapp liggandes på botten. En inköpslista. Jag tog upp lappen. Såg omedelbart ett par intressanta saker.

 

 

 

Lappar kan säga mycket mer än vad som står skrivna på dem. Min hjärna gick igång för att sätta ihop pusslet. Eftersom jag inte lyckats bli förhörsledare eller utredare på Krim, så får jag ta de tillfällen som dyker upp för att iaktta, analysera och komma fram till en slutsats. Hur kul är det inte att iaktta personer på avstånd och utifrån de ledtrådar som finns försöka sätta dem i rätt fack.

 

Så vad säger lappen? För det första är det ingen papperslapp. Nej, det är en en bit ifrån en kartong. En medicinask för att vara exakt. Jag vänder på lappen och ser innehållsförteckningen. En av substanserna i medicinen är Nitrazepam. En substans som finns i lugnande medel som används som sömnmedel. Lappen är inte avriven, utan klippt med sax. Linjerna är dock inte helt raka. Gissningsvis har en kortare variant av sax använts. 

 

Redan nu kan jag gissa att personen är äldre. Troligtvis recept på sömntabletter för sömnsvårigheter så som folk i pensionsåldern kan ha. I kombination med personens rådighet med att återanvända kartongen, stärks indicierna om att det rör sig om en äldre person. Väldigt få människor i arbetsför ålder plockar fram en sax och klipper till lappar. Inte i nutid.

 

Det är på den andra sidan som det intressanta kommer. Lappen är troligtvis skriven under två olika tillfällen. Det är ett mellanrum mellan lista 1 och lista 2. Dessutom har personen använt sig av två olika stavningar för "toalettpapper", som dyker upp vid båda tillfällena. Den första gången med en felaktig engelsk stavning och den andra gången korrekt på svenska. Dock med en antydan till särskrivning, vilket kan tydas som att personen kanske ändå har engelska som modersmål. Något säger mig att väldigt få äldre svenskar särskriver. Det är nog ett syndrom som folk under 60 kan lida av.

 

Grafologi, att tyda handstil, är inget område jag behärskar. Går säkert fort att lära sig utläsa generella tells. Noll koll på det. Tyvärr. Men jag drar ändå slutsatsen att lappen är skriven av en man. Handstilen är inte broderande och är saklig i sin enkelhet. Punkt efter vissa artiklar. Bestämt.

 

Den första delen innehåller tre artiklar. Bröd, toalettpapper och "Kort 3 år". Vad fasiken betyder "Kort 3 år"? Kan det vara ett födelsedagskort för en 3-åring?

 

Del 2 av lappen stärker indicierna om födelsedagsteorin. På den delen står det; toalettpapper och Rosé-vin.

 

Kan det vara så att den är en utrikesfödd farfar eller morfar som varit på Konsum och handlat inför en sammankomst med ett barnbarn? Alla andra saker har säkert hans fru redan handlat tidigare. Var nog därför "Kort 3 år" inte sattes upp på den andra listan. -Gubbe, vakna nu. Kan du snälla köpa toalettpapper och Rosé-vin...det var vi missat.

 

Rosé-vinet ska barnets moder med all säkerhet dricka. Målgrupp för Rosé-vin? Ålder 20-45 kanke? Ett intervall som modern passar in i.

Vad enkelt det kan vara ibland. SkalmanAl till Rikskrim nästa.

 

 

 

 

Case closed.

 

 

 

 

Jag hade förträngt en sak. Blev meddelad för en månad sedan att städningen i min lägenheten utgår under tre veckors tid. Min städerska har semester. Jag har fått en ny städerska. Min förra hette Julia. Min nya heter något annat. Julia skötte sig visst inte tillräckligt bra hos andra kunder. De sparkade hennes ass.

 

Jag kom hem i torsdags. Såg fram emot en nystädad lägenhet. Märke direkt att något inte stämde. Alltid när jag öppnar dörren, känner jag doften av städerskans arbete. Ingen doft slog emot mig. Jag tog ett extra djupt andetag för att bekräfta vad jag innerst inne visste. Ingen städning. Ingen doft. Jag kliver in med skora på. Hur skitigt kan det bli?

 

Tiden hade kommit för semesterledighet. Tidigare har de satt in vikarier. Inte i år. Nu har jag ett par alternativ för att lösa situationen. Måste lösas. För jag kan inte bo i en lägenhet som inte städas på tre veckor.

 

Lättast är att jag själv omedelbart tar semester och flyr landet. Ett problem bara. Det funkar inte för jobbet. Ibland får man inte semester när man själv vill. Inget att gråta över.

 

Återstående realistiska alternativ är således att själv städa. Det borde gå. Kan räcka med två gånger på tre veckor. Är ringrostig. Har inte städat på över tre år. Tvättat, bytt sängkläder och plockat undan har jag gjort. Men inte dammat, skurat, dammsugit eller städat badrummet eller kök.

 

Det här kommer bli kul. Fick en fantastisk utbildning i just städning under min värnplikt. Varenda vrå skulle städas. Ja, ni som gjort lumpen fattar. Ni andra, tro mig, det blir rent. Sen skadar det antagligen inte, att när jag väl sätter igång, så kickar min pedantiska ådra in. Visste väl att 9 månaders värnplikt inte var helt bortkastad.

 

Sofia heter min nya. Skönt att det kom till slut.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det är många som besöker tivolin nu. Gröna Lund och Liseberg. Läste en rolig artikel om en 28-årig tjej som var för fet för att åka karusellen "Balder".

 

Stina, som tjejen heter, hade stått och köat i en halvtimme för karusellen. Sen visar det sig att hon inte får runt bältet. Hon är för stor helt enkelt. Vad gör man då som en puckad tjockis? Man ringer Aftonbladet. Lustigt nog plockar de upp storyn. Bra jobbat Aftonbladet. Eh, semestervikarier på hela nyhetsavdelningen eller?

 

Stina gråter ut och talar om att hon känner sig kränkt och uttittad. -Som om det skulle vara den första gången folk stirrar på henne? Förstår hon inte att det är en säkerhetsfråga? Varför lägger hon skulden på Liseberg? Hon måste väl fatta att man inte kan ha en generell viktgräns. Folk är skapta på olika sätt. Ändå gnäller hon.

 

Så typiskt vissa tjockisar att inte ta ansvar själva och istället lägga skulden på andra. -Minska ditt kaloriintag jävla ultrapucko och börja träna som en annan. Ja, då lovar jag dig att du kan åka Balder tills du spyr. Bra bieffekt ifall du också lider av bulimi.

 

Det här borde vara en tydlig signal på att hon snarast borde ändra livsstil. Frågan är bara hur hon ska lära sig tänka längre än vad magen, förlåt, näsan räcker?

 

Hur många tjockisvänliga attraktion har Liseberg? Stina, om du vill ha förslag på aktiviteter att göra i sommar, så har jag några tips till dig:

 

* Simma -Havet är stort nog för dig. Troligtvis alla bassänger också.

* Springa -Sverige är ett av väldens mest glest befolkade länder. Du lär inte springa omkull någon.

* Gå på museum -De har garanterat ingen viktgräns och säkert tvång på handikappanpassning.

 

Klicka här för artikel.

 

 

 

 

 

 

Balder; En attraktion som Stina inte åkt, men köat till.

 

 

 

Visst har storleken betydelse. Trams att påstå något annat. Jag har inte lärt mig uppskatta min modell större. Andra tycker den är lagom. Tycker den är för påtaglig. Liksom inte bekvämt. Gäller att lägga den rätt så att den inte blir för uppenbar i fickan. Andra verkar inte ha det problemet. Är det bara jag som är så känslig?

 

Nu när jag gjort köpet, så får jag väl gå med en normalstor telefon tills det att jag hittar en liten om funkar med mn rosa lur. Satt för övrigt och pratade i luren udag på jobbet, Kändes bra. Redigt.

 

Äh, jag är lack. Den är så stor. Och nej, det sitter inte i huvudet. Det är måtten i allra högsta grad.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den fyller visserligen sin funktion.

 

 

 

 

Det här med att prata i telefon utan headset är jobbigt. Det är inte alls ovanligt att man kommer åt displayen. Nåt händer. Aldrig något som är bra för samtalet. Dessutom får man ju nästan kramp i armen om man pratar längre än 5 minuter. Det finns många fördelar med headset.

 

Nedsidan med headset är att man måste släpa med sig det överallt. Sladdtrassel är en anna sak. För några månader postade Sofia C ett kort på facebook med ett headset i gammal vanlig telefonlurdesign. Jag gjorde slag i saken och beställde en lur. Färgvalet var enkelt. Rosa. Glad hämtade jag ut paketet på posten. -Finns det några tröttare människor än de som jobbar på postens ut/in-lämningskontor?

 

Jag var sådär julaftonglad, som man var när man var yngre, då jag öppnade paketet. Blev jävligt besviken. Fel artikel hade sänts till mig. Blev ett returärende. Det tog såklart tid. Besvikelse 1.

 

Rätt lur kommer. Jag sliter upp paketet och pluggar in luren i min mobil. -Tillbehöret stöds inte. Djup besvikelse. Jag testar luren på andra mobiler. Iphone och Samsung. Funkar skitbra. Men, såklart inte på SonyEricsson. Besvikelse 2.

 

Nu har jag haft luren i 3 månader. Gått och väntat på att Sony ska släppa en mobil jag kollat på. Jag går ner till phonehouse. Tar med mig min rosa lur. -Jag vill ha en Sony Xperia U, men bara om den här luren funkar med mobilen. De bakom kassan skrattar. Jag kom visst med en unik reservation.

 

Egentligen är jag nöjd med min SonyEricsson. Den är liten och funkar bra. Så köpet av den nya telefonen är enbart för att kunna använda den rosa luren. Nu har jag gått på relativt billiga telefoner. Mina tre senaste kostar tillsammans ungefär lika mycket som en Ipone. Så köpet går att motivera pengamässigt oxå. Fast det är bara en positiv tillfällighet.

 

Jag är inte knäpp. Kommer inte släpa med mig luren på stan. Däremot ska den användas som headset på kontoret.

 

 

 

 

 

 

 

Svår lur att slarva bort.

 

 

 

 

Vad finns det egentligen för materiella ting som lockar? Om man bortser ifrån de mest uppenbara och kostsamma som bostad, bil, båt, fritidshus och möbler, vad finns det då kvar? TV, dator, mobil, klockor? Vitvaror?

 

Under ett halvårs tid har gått och kollat på en grej. Har nog varit framme och klämt på saken fyra gånger, Relativt dyr sak. På PUB. Prylen är helt meningslös egentligen. Den underlättar inte mitt liv på något sätt. Kanske måste inte prylar alltid vara funktionella. Jag är inte så mycket för onödiga prylar. Gillar när det är cleant omkring mig. Hemma försöker jag hålla det på en minimal nivå.

 

Men den här prylen får den mig att må bra. Och efter ett halvårs funderande och övervägande slog jag till. Nu står den på kontoret och gör mig glad. Bra investering.

 

 

 

 

 

 

 

 

 Ett halvår och 1 100 spänn. Undrar vad den ska dansa till i morgon? Måste kolla könet på den oxå.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tiden går fort. Juni veck. Fast idag söndag, går tiden extra långsamt. Jorden kör en oregelbunden runda, vilket ger oss en extra sekund. Har för mig att sekunden las in under dygnets andra timme idag. Alltså 02 i natt. Jag sov. En sekund extra. Långhelg. Skönt.

 

Snart är det ett år sedan jag var i Las Vegas. Det var en bra resa. Det var under den resan jag tog ett kliv framåt. Jag lämnade kvar något där. Man är en vanemänniska. Man fastnar lätt i gamla vanor. Speciellt om de fungerat bra tidigare. Är nog därför man vid en viss ålder stannar att hänga med i modet. Man fastnar och håller kvar.

 

Jag hade fastnat. Som så många gånger behöver man input ifrån det andra könet för att lyssna och förändra. Jag träffade en tjej. I Vegas. Fick lära mig att man ska stoppa in skosnörena på sneakers. Hon knöt till och med mina skor bara för att slippa ha öglorna hängandes. Numera stoppar jag alltid in dem och tänker på henne.

 

Har under många år haft läderhalsband. Blev en vana. Kände jag mig naken utan. Så det fick alltid sitta på. Samma tjej tyckte jag skulle plocka bort halsbandet. Hon tyckte det fick mig att se för ung ut. Det rök då. Inte saknat det heller.

 

Den största förändringen som en tjej bidragit med är ändå Eva, som jag hade ett långt förhållande med i gymnasiet. Hon tyckte jag skulle satsa på mittbena. Var i mode då. Ett problem bara. Jag hade för kort hår. Såg för jävligt ut till en början. Några månader och det blev bra. Vad gör man inte för pussy. Hårddrar man det, så är det exakt vad det handlar om. Men det är ett annat inlägg.

 

Nej, jag är inte speciellt tofflig. Bara när det passar.

 

Undrar vilket år mittbenan kommer tillbaka?

 

 

 

 

 

 

 

 Var visst fler som körde mittbena då... (Robbie Wlliams)