Infiltrering idag

Ojoj, vilket märkligt sammanträffande jag råkade ut för idag. I förrgår började jag nämligen fundera på spionage. Mer exakt USAs och Sovjets infiltrering av beslutande organ under kalla kriget, och hur det ser ut idag. Under kalla kriget var rekrytering av resurser den stora informationskällan. Just det sista fick mig att fundera en extra sväng.
 
Idag ser världen annorlunda. Givetvis bedriver USA och Ryssland fortfarande underrättelseverksamhet i stor skala mot varandra: Fast de arbetar mer med andra metoder. Det största hotet mot USA och västvärlden är inte längre Ryssland, utan Islams terror.
 
Så hur infiltrer man idag?
 
Det måste ligga en stor svårighet med att infiltrera islamistiska organisationer. Det skulle dels krävas ett annat etniskt utseende, men även en 100%-ig dedikering till uppdraget och åratal av dubbelspel. Dvs att gå in för att vara en god praktiserande muslim som är rotad i samhället med helst fru och barn, Utöver det så behöver infiltratören visa ett överdådigt förakt mot väst och spela med i den Islamska kulturen.
 
Jag fick inte ihop det. Det verkar för svårt, så jag började tvivla på att USA använder sig av den här metoden när det kommer till farliga Islamska organisationer i muslimska länder. Det kändes mer rimligt att anta att USA mestadels använder sig av elektronisk övervakning.
 
Men så idag på flighten mellan Miami och Washington D.C. sker ett utomordentligt samanträffande. Jag tar upp dator för att börja skriva. Efter ett kort tag frågar mannen i sätet bredvid mig om han får bjuda på jordnötter. Han frågar på svenska och är ca 50 år. Han hade sneglat på min skärm och såg att jag skrev på svenska. Det visade sig vara en utvandrad svensk som numera bor i Washington. Sedan har vi ett intressant samtal som varar i nästan en och en halv timme.
 
Han berättar att han blev rekryterad under slutet av sin studietid på universitetet MIT. Därefter har han jobbat i olika sektorer inom det militära. Han var tvungen att säga upp sitt medborgarskap och bli amerikan. Nu arbetar han med USAs gränsövervakning och är stationerad i Washington. Han sa det inte själv, men berättade att han bor en bit utanför Washington, i Virginia, vilket då troligtvis gör Pentagon till hans arbetsplats.
 
Jag frågade ut honom om allt jag kunde komma på som inte var för provokativt. Människosmuggling, nya hotet med Islamister som smugglas in från Mexico, narkotikasmuggling, hur övervakningen ser ut på land, till havs, i luften och i rymden. Han svarade utförligt.
 
Sedan gled jag in på spionage. Just min frågeställning om hur USA gör idag med infiltration i Islamistiska grupper. Där medgav han att det är problematiskt. Väldigt svårt till och med. Det USA istället gör, utöver elektronisk övervakning, är att försöka värva muslimska studenter i USA. Det är ett långsiktigt arbete, och tar år innan det ger utdelning. Ett problem som uppstår enligt "källan" är att de återvändande studenterna utsätts för hårdare granskning när de återvänder och försöker bli aktiva. Han berättade också att vissa resurser försvinner.
 
Jag försökte också ta pulsen på honom kring hans syn om faran kring Islams kopplingar till terror och amerikansk och svensk politik. Politik var han trött på och verkade helt ointresserad. Samma ointresse visade han för orsaken till terrorhoten mot USA: Jaja, man kan ju inte få allt - Det jag fick var gott nog.
 
Det som hänt de två sista dagarna är alltså:
* jag funderade på hur USA bedriver in infiltrering i Islamska grupper
* jag hamnar bredvid kanske den enda svensken på flighten
* mannen arbetar med gränsövervakning och har troligtvis sin arbetsplats på Pentagon
* mannen verkade ha god insyn i hur USA bedriver övervakning mot bl.a Islamska grupper
 
Vad är sannolikheten för detta?
 
 
 
 
 
 
 
 
Lyckligtvis var det ingen idag som ville göra en hård landning in i byggnaden.
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0